Cancertumörer i bukspottskörteln upptäcks idag så sent att sjukdomen sällan kan behandlas.
– Det är en revolution på gång inom imaging med spektroskopi och fluorescens-tekniker. Om tio år kan vi kanske enkelt screena för pancreascancer, genom att låta människor snabbt hålla handen i infrarött ljus, säger den nya professorn Peter Naredi, vars ena forskningsspår just handlar om markörer för tidig upptäckt av cancer i bukspottskörteln.
Fem år efter diagnosen är det bara fyra av hundra patienter med cancer i bukspottskörteln som fortfarande lever. Varje år dör lika många patienter av pancreascancer som av bröstcancer.
– Om vi kan hitta tumörerna tidigare skulle fler överleva. Kirurgi är en botande behandling bara vi kan operera bort tumörerna innan de hinner sprida sig, säger Peter Naredi.
Omgivande vävnad avslöjar tumören
I Umeå, där han varit verksam de senaste 16 åren, har ett forskarlag som han tillhör kommit en bra bit på vägen. Genom en unik databas med blodprover från omkring 100 000 medelålders västerbottningar har forskarlaget kunnat identifiera markörer i stromat, det vill säga vävnad som finns runt celler i organ och även runt tumörceller. Markörerna går att mäta i blodprov flera år innan cancern i bukspottskörteln upptäcks med dagens diagnostik.
– Tekniker för enklare och snabbare analyser utvecklas i den translationella forskningen och införandet i kliniken underlättas här i Göteborg genom byggandet av Bild och interventionscentrum, säger Peter Naredi, som konstaterar att det nya centrumet med sin komplexa diagnostik- och behandlingsteknologi ger en plats för framtidens kirurgi.
Gillar att leda
Peter Naredi är inte bara nyrekryterad professor, han har också tagit över som sektionschef för de tre avdelningarna för gastroforskning, plastikkirurgi och kirurgi. Han stimuleras av att vara med och leda, och han ser det som en viktig uppgift att stärka den kliniska forskningen inom kirurgi i Göteborg.
– Istället för att var och en ska ägna sig åt sin forskning måste vi arbeta mer som ett team. Vi ska samla data och vävnadsmaterial tillsammans, och bedriva forskning inom projekt där vi ser till patienternas bästa, identifierar samhällsnyttan, är konkurrenskraftiga och kan få anslag.
Han nämner cancer, obesitas och trauma som tre forskningsfält där Sahlgrenska akademin ligger i framkant inom kirurgi. Jämfört med andra länder är befolkningsstudier och forskning i kvalitetsregister Sveriges styrka, menar Peter Naredi, som också är engagerad i flera internationella sammanhang, bland annat som tidigare ordförande för European Society of Surgical Oncology (ESSO) och som styrelseledamot i European Cancer Organisation (ECCO).
Disputerade i Göteborg
Som ung ville han först utbilda sig till arkitekt, men bestämde sig för att bli läkare.
– Jag ville göra något meningsfullt. Kirurgin valde jag för att jag tycker om att arbeta med händerna, säger Peter Naredi.
Han disputerade i Göteborg 1992 med en avhandling om blodflödet i tumörer. Hans år som post doc i San Diego, USA, ledde in forskningen mot mekanismer som kan förhindra resistens mot cellgifter, ett forskningsspår som fortfarande är högaktuellt för honom.
Maskar ger svar
Resistens mot cytostatika är ett stort problem inom cancerbehandling, där cellgifter är effektiva i början, men efter ett tag slutar fungera. Genom att studera både patientprover och en mask som heter C. elegans har Peter Naredi och hans kollegor hittat genen ASNA1, som styr tillväxt och insulinutsöndring.
– Det är en viktig gen, om vi skulle ta bort den ur ett organ utvecklas det antagligen inte. Genen har också betydelse för resistens mot platinuminnehållande cytostatika, säger Peter Naredi, som kunnat visa att känsligheten för cellgifterna ökar om genen slås ut.
Forskargruppen försöker nu hitta ett sätt att blockera genen i tumören, utan att påverka frisk vävnad. Två forskare ur hans grupp i Umeå har följt med i flytten till Göteborg för att forskningen inte ska tappa fart. Forskargruppen kommer att vara placerad vid Sahlgrenska Cancer Center, en miljö som Peter Naredi tycker både är utvecklande och dynamisk.
Publikationer i urval:
- Hemmingsson, O., Kao, G., Still, M., Naredi, P. ASNA-1 activity modulates sensitivity to cisplatin. Cancer Res 70(24):10321-8, 2010.
- Kao, G., Nordenson, C., Still, M., Rönnlund, A., Tuck, S., Naredi, P. ASNA-1 positively regulates insulin secretion in C. elegans and mammalian cells. Cell 128:577-87, 2007.
- Agarwala, S., Glaspy, J., O’Day, S., Mitchell, M., Gutheil, J., Whitman, E., Gonzalez, R., Hersh, E., Feun, L., Belt, R., Meyskens, F., Hellstrand, K., Wood, D., Kirkwood, J.M., Gehlsen, K.R., Naredi, P. Results from a randomized phase III study comparing combined treatment with histamine dihydrochloride plus interleukin-2 versus interleukin-2 alone in patients with metastatic melanoma. J Clin Oncol 20:125-33, 2002.
